Äntligen

Nu är han hemma igen min älskling, han ligger just nu och snarkar på soffan, inte så konstigt kan tyckas eftersom han jobbat 56 timmar denna v, varav 40 de senaste 3 dagarna. Själv sitter jag och pustar ut efter en heldag med sönerna på stan... Det är som att lillebror tappar hörseln totalt när vi är i en butik, jag blir helt slut av att gå i "porslinsaffärer" med honom eftersom han går omkring och flaxar med armarna och viftar med benen och dessutom inte lyssnar öht... Nåväl, julklappar till älsklingen/pappan har inhandlats, även några till sönerna, dessutom har presenter till mamma/svärmor/mormor köpts eftersom hon firar 60 år i morgon... Vi tillbringade dagen tillsammans med bästa väninnan vilket var mysigt, vi har knappt träffats de sista veckorna.
Jag sitter och funderar på om jag ska göra en tidig kväll, känner mig aningen sliten idag. Exmaken ringde på förnatten och berättade att "vår" gamla hund Bamse (skulle fylla 13 i mars) blivit akut jättedålig. Jag hörde hur han gnydde i bakgrunden, usch så ynklig han lät. Detta gjorde att jag inte somnade förrän framåt 2-snåret, sen kom lillebror tassande vid 5-tiden och vägrade inse att det fortfarande var "natt". Det visade sig att Bamse drabbats av en stroke och P beslutade att vi skulle låta Bamse slippa plågas mera och idag vid 13-tiden så somnade han in min lilla Bamse... Vila i frid och hälsa pappa där i Nangijala, ni fattas mig...