Igår när jag hämtade storebror på skolan så såg han ut som 7 svåra år.... typ.... Han hade klagat på ont i magen på morgonen innan skolan men inte haft något problem att äta så jag trodde att det var en omskrivning för något annat, dessutom så uppkom den där "plågade blicken" bara när han såg att jag tittade på honom. När jag sneglade på honom i smyg så såg han ut precis som vanligt.
Hur som helst så hade han lite extraläxa med sig hem(de kan be om extra läxa om de vill) och jag sa till honom att sätta sig med den direkt eftersom han själv hade valt att ta hem den och då var det hans ansvar att se att läxan var gjord till på söndag kväll.
Han satte sig vid matbordet och hängde över läxan, suckade och gäspade och gäspade och gäspade... Då sa jag till honom att "om du ska orka med bion i morgon så är det bäst att du går och lägger dig tills det är dags för middag och så får du göra kväll direkt efter maten". Gissa om jag blev förvånad när han UTAN protester traskar uppför trappan och lägger sig i sin säng, där låg han i ca 2 timmar, kommer ner och äter gäspande sin mat, går upp, borstar tänder, tar på pyjamas och somnar före kl. 18!!!
Han har nyss vaknat och vi räknade ut att han sovit 15 timmar på raken. Han sa "jag mår jättebra idag, har inte ens ont i huvudet längre". Tänk vad lite(mycket) sömn kan göra... Jag hoppas att han insett att vi inte ber honom lägga sig tidigare ibland för att vara dumma(vilket han trott) utan för att han ska orka...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar