Lillebror

Han är ju superglad och enkel att ha och göra med för det mesta(men som alla andra så har ha ju sina olika sidor). Han är omtänksam och kärleksfull, speciellt när han vaknar "för" tidigt(han vet väl att det inte är speciellt uppskattat att väcka mor och far vid 6-tiden på söndagmornarna).

Idag var en sån dag, först så låg han tyst och stilla mellan oss men till sist så började det att krypa i honom så han började att klappa och stryka på mig, "men ligg still" väste jag trött. "Men mamma, jag vill ju bara massera dig och smörja din rygg" svarade han. Han vet att det alltid är uppskattat för han är jätteduktig och har otroligt starka nypor och ett enormt tålamod. Ok då sa jag och la mig tillrätta. Han smorde och knådade och grejjade på olika sätt och vis och jag låg och njöt halvslumrande, han höll på i minst en halvtimme. Samtidigt så pratade han viskande(för att inte väcka pappa) om ditt och datt. När han ansåg sig vara klar så kröp han ner bredvid mig i sängen igen och låg och funderade ett bra tag. Sen så kom det: "mamma, vet du varför jag väcker dig så tidigt? Det är för att jag har så mycket att prata med dig om". Jag kände hur irritationen över att blivit väckt så tidigt flög sin kos.... Han är ju helt enkelt underbar den älskade plutten!